Mensvärk, eller dysmenorré, är något de flesta kvinnor upplever någon gång i livet. Smärtan kan variera från lätt obehag till kraftig smärta som påverkar vardagen. Den här artikeln ger dig en djupgående förståelse för mensvärk, varför den uppstår, hur du kan lindra den och när det är dags att söka vård.
Varför får man mensvärk?
Mensvärk beror på att livmodern, som är en muskel, drar ihop sig för att stöta ut slemhinnan som byggts upp under menstruationscykeln. Detta sker om ägget inte blivit befruktat. Dessa sammandragningar är alltså helt naturliga, men kan ibland vara smärtsamma.
Prostaglandiner
Det är främst prostaglandiner som ligger bakom sammandragningarna. Prostaglandiner är hormonliknande ämnen som påverkar inflammation och smärta. Ju högre nivåer av prostaglandiner, desto kraftigare sammandragningar – och ofta mer smärta. Smärtan känns oftast i nedre delen av magen, men kan också stråla ut mot ryggen, ljumskarna och låren. Det kan kännas som kramp, vilket beskrivs på bland annat 1177.
Olika orsaker till mensvärk
Även om prostaglandiner är den vanligaste orsaken (primär dysmenorré), finns det andra faktorer som kan påverka. Ibland kan smärtan bero på bakomliggande tillstånd (sekundär dysmenorré).
Endometrios
Ett vanligt sådant tillstånd är endometrios. Vid endometrios hamnar vävnad som liknar livmoderslemhinnan utanför livmodern, till exempel på äggstockarna. Denna vävnad reagerar på menscykelns hormoner, vilket kan skapa inflammation, blödningar och stark smärta.
Andra tillstånd
Andra tillstånd som kan ge ökad mensvärk är myom (muskelknutor i livmodern), adenomyos (livmoderslemhinna som växer in i muskelväggen) och, mer sällan, inflammation i äggledare eller livmoder. Även preventivmedel kan spela in.
Retrograd menstruation
En annan möjlig faktor är retrograd menstruation. Det innebär att en del av mensblodet åker bakåt genom äggledarna och ut i bukhålan. Detta kan irritera bukhinnan och ge extra smärta.
Så lindrar du mensvärken
Det finns många knep för att mildra mensvärk, både sådant du kan göra själv och medicinska alternativ.
Vad du kan göra själv
Här är några tips:
Värme
Värme är toppen! Det får musklerna att slappna av, vilket minskar kramperna. Testa en värmedyna, vetekudde, varmvattenflaska eller ett skönt bad.
Rörelse
Lätt träning kan faktiskt hjälpa. När du rör dig frigörs endorfiner, som är kroppens eget sätt att lindra smärta. En promenad, lite yoga eller stretching kan göra underverk.
Receptfria tabletter
Om inte värme och rörelse räcker, testa receptfria värktabletter. De som innehåller ibuprofen eller naproxen (som Ipren eller Naproxen) brukar funka bra, eftersom de minskar mängden prostaglandiner. Även paracetamol (som Alvedon) kan hjälpa. Men följ alltid doseringen!
Kost
Vissa upplever att kosten påverkar mensvärken. Att dra ner på koffein, salt och fet mat, och istället äta mer frukt, grönt och fullkorn, kan vara värt att prova.
Andra knep
En del får hjälp av TENS (Transkutan Elektrisk Nervstimulering). Det är en liten apparat som skickar svaga elektriska impulser genom huden, vilket kan störa smärtsignalerna. Avslappning och mindfulness kan också vara bra verktyg.
Hjälp från vården
Om inget av detta funkar, finns det hjälp att få.
Preventivmedel med hormoner
Preventivmedel som innehåller hormoner – p-piller, p-plåster, p-ring, p-stav och hormonspiral – kan ofta minska eller ta bort mensvärken. De hindrar ägglossning och gör slemhinnan tunnare, vilket minskar prostaglandinerna och därmed sammandragningarna. Hormonspiral kan också göra att mensen blir mindre, ibland försvinner den helt. Prata med en barnmorska eller gynekolog för att hitta rätt.
TENS-behandling
TENS är en beprövad metod för smärtlindring och kan skrivas ut av en läkare eller fysioterapeut.
Andra behandlingsmetoder
Det finns även alternativa metoder som en del tycker hjälper, till exempel akupunktur, akupressur och avslappningsövningar. Dock kan det vetenskapliga stödet för dessa variera.
Menstruell migrän
En del kvinnor upplever svår huvudvärk i samband med mensen, så kallad menstruell migrän. Om du tror att du har det, prata med en läkare för att få tips om mediciner som kan lindra.
När ska jag söka vård?
Oftast är mensvärk inget farligt, men ibland är det bra att kolla upp. Kontakta vården (vårdcentral, barnmorskemottagning, gynekolog, ungdomsmottagning eller 1177) om:
- Receptfria värktabletter inte hjälper.
- Värken är så jobbig att du inte klarar vardagen.
- Du plötsligt får mensvärk, fast du inte haft det förut.
- Värken blivit mycket värre.
- Du har ont även när du inte har mens.
- Du har feber, mår illa eller har illaluktande flytningar.
- Du behöver byta mensskydd oftare än varannan timme, eller använda dubbla skydd.
Förändringar över tid
Mensvärk kan förändras genom livet. Många upplever att den blir lindrigare med åldern, särskilt efter att ha fött barn. Även klimakteriet påverkar, då mensen till slut upphör helt. Hormonförändringar, stress och andra faktorer kan också spela in.
Sammanfattning
Mensvärk beror på att livmodern drar ihop sig, vilket styrs av prostaglandiner. Det finns mycket du kan göra själv för att lindra, som värme, rörelse och receptfria tabletter. Hjälper inte det, kan hormonella preventivmedel vara ett alternativ. Sök vård om värken är väldigt stark, förändras eller om du har andra symtom som oroar dig.